For English, please scroll down.
  Augusta Abrahamssons Märkbok är en märkvärdig bok. Den har mellan 1909 och 1976 getts ut i över 42 upplagor om totalt över en halv miljon exemplar vilket innebär att den har funnits i så gott som varje svenskt hem under flera generationer!När jag satt på Kungliga biblioteket och bläddrade i den första upplagan från 1909 kommer det fram en dam och säger ”Den där boken har jag hemma! Oh, vad glad jag blir av att se den!”Det förstår jag! Det måste vara många här i landet som både känner igen den och har ett speciellt förhållande till den. |
 
Boken som är häftad gavs ut för första gången 1909 av Linköpings Lithografiska AB. Den var då på 24 sidor och trycktes i en upplaga om 2000 exemplar. Denna upplaga innehöll mycket vackra alfabet, en halv sida med grevliga och kungliga kronor samt en sida med namn i olika stilar. |
 Första upplagan sålde slut på bara 9 månader, och gavs ut i en andra upplaga 1911 som var ”betydligt tillökad och förbättrad”.
|
 Tredje upplagan gavs ut 1912 och var då på 40 sidor följt av en fjärde upplaga utökad till 64 sidor 1915.
Ytterligare fyra sidor lades till i senare upplagor för att igen efter 1966 skäras ner till 48 sidor. Nu innehåller boken inte bara alfabet utan även vackra monogram, mönster till lakansbårder, korsstygnmotiv, rullgardinsbårder och mycket mycket mer. Vissa alfabet och motiv utgår jämfört med tidigare upplagor och nya tillkommer. |
Priset har varit relativt stabilt under åren. Från att ha kostat 1:50 år 1909 (motsvarar c:a 75-80 kronor i dagens penningvärde) höjdes priset och var 2:50 1938, 2:75 1945, 4 kronor 1956, 4:50 1962 och 5:00 1963. Omslaget har varit detsamma genom alla utgåvor, men den färgstarka och karaktäristiska bilden av lakan på tork som är så välkänd. I den 68-sidiga upplagan är den sista sidan en sida med frivoliteter, men det verkar vara avbildningar av färdiga frivoliteter och är utan tydliga detaljer eller mönster.
|
| Augusta gav även ut en andra bok, Mönsterbok, 1917. Den innehåller diverse broderimönster för linnen, lakan, barnhättor, serviettväskor, haklappar etc. Den gavs emellertid inte ut i mer än en utgåva som jag kunnat ta reda på.
|
| Vem var hon då, Augusta? Jag ville ta reda på mer om henne. Det är så synd när kvinnor som haft så stor betydelse för generationer av andra kvinnor samtidigt är så anonyma. |
| Augusta Albertina Abrahamsson föddes den 18 juni 1858 i Skultorp, Norra Vånga, Skaraborg som den yngsta i en syskonskara på fem flickor. Hon var dotter till godsägaren Johan Abrahamsson (1825-1915) född i Fivlered och hans hustru Johanna Larsdotter (1816-1894) född i Kylingared, båda i Skaraborg.
Familjen bodde i Skulstorp i Kvänums församling i Skaraborg. Modern var nio år äldre än sin man, och 35 år gammal när den första dottern Ida föddes 1851. Därefter kom döttrarna i tät följd, Hilda 1853, Selma 1854, Hanna 1856 och Augusta 1858. Familjen förefaller ha haft det gott ställt. Fadern hade råd med såväl drängar och pigor som en inspektor för sin gård och döttrarna verkar alla ha haft det jämförelsevis ekonomiskt bra. Systern Hilda gifte sig 1872 vid 19 års ålder med den 12 år äldre Arrendatorn Josef Nikolaus Carlsten och flyttar till Öttum och tio år senare, 1882, gifter sig systern Hanna 25 år gammal med den 13 år äldre Löjtnanten Per Filip Ossian Åstrand och flyttar till Härlunda. Dessa båda systrar är de enda som gifter sig. Ida, Selma och Augusta förblir ogifta. 1888 lämnar de åldrade föräldrarna gården och flyttar med sina ogifta döttrar till en lägenhet, Fridhem i Stora Bräcketorp, Skälvums församling i Skaraborg. Den 20 oktober 1893 flyttar Selma och Augusta till Klara församling i Stockholm. Selma är biträde och Augusta arbetar som brodös på Nordiska kompaniet. De var skrivna på samma adress tillsammans med pigan Signe Svensson, så sannolikt var det tre damer som delade lägenhet. Det var stor efterfrågan på brodöser vid den här tiden. Nordiska kompaniet grundades 1902, och 1910 var över 200 sömmerskor och brodöser sysselsatta med att förfärdiga beställningar på konfektionsavdelningen. Vid folkräkningen 1910 bor Augusta ensam kvar i en lägenhet på Drottninggatan 108. Selma har flyttat tillbaka till Fridhem för att bo med sin far, som blev änkling 1894, och sin syster. 1915 dör fadern Johan Abrahamsson, hela 90 år gammal. Han bodde resten av sitt liv i Fridhem tillsammans med Ida som var lägenhetsinnehavare och Selma som skötte hushållet. Bara fem år senare, 1920, dör också Ida av magkräfta 68 år gammal. Selma flyttade till Skara och gick bort 1924, 69 år gammal. Systern Hilda gick bort 1931 vid 77 års ålder efter att ha varit änka i 6 år. Hon och maken fick nio barn födda mellan 1873-93, två döttrar och sju söner. Systern Hanna gick ur tiden 1944 vid 88 års ålder efter att ha varit kaptensänka i 34 år. Paret fick fyra barn, två söner och två döttrar. En dotter blev lärarinna och den andra bankbokhållare. Augusta flyttar också tillbaka till Skara, och går bort den 4 juni 1950, nära 92 år gammal. Hon överlevde alla sina systrar, och sörjdes vid sin bortgång av syskonbarnen. |
Källor:
|
________________________________________________________________________________
ENGLISH TRANSLATION:
|
Augusta Abrahamsson’s Märkbok (Alphabet) is a remarkable book. It has, between 1909 and 1976, been published in over 42 editions totaling over half a million copies, which means that it has been found in virtually every Swedish home for generations! As I sat in the Royal Library browsing through the pages of the first edition from 1909 a lady approached me and said “This book I have at home! Oh, how happy I am to see it!” And I can understand that reaction! There must be many in this country that both recognize this book and has a special relationship to it. |
|
The book is a paperback that was published for the first time in 1909 by Linköping Lithografiska AB. At this time it contained 24 pages and was printed in an edition of 2000 copies. This edition contained very beautiful alphabets, a half page of Counts and Royal crowns, and a page with names in different styles.
|
| Now, the book contains not only alphabets but also beautiful monograms, patterns for decorating sheets, cross stitch designs, drop down curtain embellishments and much much more.
Some alphabets and motifs are removed compared to the previous editions and others are added. |
| The third edition was published in 1912 and was then extended to 40 pages, followed by a fourth edition in 1915 extended to 64 pages.
Four additional pages were added in later editions to again after 1966 be cut down to 48 pages. The cover has stayed the same through all editions, the colorful and characteristic picture of sheets drying that is so familiar.
The price has been relatively stable over the years. From SEK 1:50 in 1909 (approx $ 9-8 /€ 8-9 in current rate) the price was raised to be SEK 2.50 in 1938, 2.75 in 1945, 4.00 in 1956, 4.50 in 1962 and 5.00 in 1963. In the 68-page editions, the last page is a page on tatting, but it seems to be depictions of finished tatting and is without clear details or directions. |
 |
| Augusta also published a second book, Mönsterbok (Pattern book), 1917. It contains embroidery designs for linens, sheets, baby hats, napkin bags, bibs, etc. It was not, however, published in more than one edition as far as I have been able to find out.
|
| Who was she, Augusta? I was curious, so I wanted to find out more about her. It is such a pity that so many women have great significance for generations of other women, but it is so little known about them.
Augusta Albertina Abrahamsson was born June 18, 1858, as the youngest in a family of five girls. She was the daughter of the landlord Johan Abrahamsson (1825-1915) who was born in Fivlered and his wife Johanna Larsdotter (1816-1894) who was born in Kylingared, both in Skaraborg in Sweden. The family lived in Skule Torp in Kvänum parish in Skaraborg. The mother was nine years older than her husband, and 35 years old when the first daughter Ida was born in 1851. Then came the daughters in quick succession, Hilda 1853 Selma in 1854, Hanna 1856 and Augusta in 1858. Sister Hilda married in 1872 at age 19 with 12 years older leaseholder Josef Nikolaus Carlsten and moves to Öttum and ten years later, in 1882, the 25 years old sister Hanna married 13 years older lieutenant Per Filip Ossian Åstrand and moves to Härlunda. These two sisters are the only ones who got married. Ida, Selma and Augusta remain unmarried. 1888 the aged parents left the farm and move with their unmarried daughters to an apartment, Fridhem in Stora Bräcketorp, Skälvums parish in Skaraborg, Sweden. On October 20, 1893 Selma and Augusta moved to Klara Parish in Stockholm. Selma’s worked as shop assistant and Augusta worked as embroideress at Nordiska Kompaniet (Nordic Company) Department store. They were written at the same address with the maid Signe Svensson, so likely there were three ladies who shared the apartment. There was great demand for embroiderers at this time. The Nordic Company Department Store was founded in 1902, and in 1910 they had over 200 seamstresses and embroiderers employed to fabricate orders for the clothing department. At the 1910 census, Augusta is living alone staying in an apartment on Drottninggatan 108. Selma has moved back home to her father that became a widower in 1894, and her sister in Fridhem. 1915 her father Johan Abrahamsson dies, a full 90 years old. He lived the rest of his life in Fridhem with his daughters; Ida, who was the apartment owner and Selma who ran the household. Just five years later, in 1920, also Ida dies of Ida cancer 68 years old. Selma moved to Skara and passed away in 1924 at the age of 69. Sister Hilda passed away at the age of 77 in 1931 after being a widow for 6 years. She and her husband had nine children born between 1873-93, two daughters and seven sons. Sister Hannah passed away at the age of 88 in 1944, after being a captains widow for 34 years. The couple had four children, two sons and two daughters. One daughter became a teacher and the other a bank bookkeeper. Augusta also moved back to Skara, and passed away June 4, 1950, nearly 92 years old. She outlived all her sisters and was mourned at her death by nieces and nephews. |
Sources :
|
Självklart känner jag också till Sara Lawergrens häfte Frivolitetsmönster som trycktes i tre upplagor, 1955, 1957 och 1960.
Äkta Spetsar Del 1, av Elsa Brandstake.
Frivolitetsarbeten häfte 1 som omfattar 52 sidor är en svensk översättning av ett tyskt original och trycktes 1923 av Oehlenschlägers efterträdare.
Det finns också en häfte om 24 sidor som heter Lär Er slå Frivoliteter utgiven av Clark & Co Ltd, Paisley, Skottland.
Frivoliteter ett häfte utgivet av Medborgarskolan och skriven av Saga Molin och Gunn Severien.
Märkbok – av Augusta Abrahamsson har en sida som handlar om frivoliteter.
